Jag, Anna Johansson, är en juriststudent som för att klara sig igenom sina föreläsningar utan att somna eller skrika av vanmakt över tristessen sitter och stickar det ena projektet efter det andra. Mössor, koftor, sjalar, tröjor; projekten passerar förbi i en strid ström. Dock verkar de aldrig bli riktigt som jag tänkt mig, och de flesta projekten hamnar i en låda någonstans, eller skänks eller säljs till någon annan. Eller rivs upp.Jag är 27 år gammal, växte upp i ett hus i en dalsländsk skog, ska, när
och om jag blir stor, rädda världen; eller möjligtvis ha trettio katter och vara nöjd med att bara ha dem och mig själv att prata med. Än så länge är jag uppe i två små dyr (de är små nippertippiga raskatter, jadå. Såna får man ha om man är allergisk och bara MÅSTE ha katt, vilket både jag och min skåning är). Bor gör jag i Lund, den snälla staden i Skånes plattaste delar (trots att Lund på något vis ändå är den stad i Sverige som har störst höjdskillnader). Om ett år är jag klar med juristutbildningen och tar över världen. Jag i ett nötskal, tack tack.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar